Blad 14 -
Frilansavdelningen
Frilans nygamla ordförande har ordet
Hej alla medlemmar inom frilans och ni övriga.
Jag är nu tillbaks som ordförande för avdelning 14. Först ber jag att få tacka för förtroendet och även passa på att tacka Michaël Larson för hans arbete som ordförande. Det ska bli fantastiskt roligt att få ta tag i dom stora utmaningar som vi som frilansare står inför.
Vilka stora frågor har vi då framför oss?
Nummer ett är som vanligt den ständiga följetongen kring frilanslönesättningen. Där måste vi hitta ett system som inte kan missbrukas eller misstolkas för mycket. I enskilda fall kommer det så klart bli tvister. Men nu känns det som när vi väl rätt ut begreppen på ett ställe, så är det pang på nästa och sen något år senare så är vi tillbaks på första arbetsplatsen. Så håller det på eftersom avtalet är lite otydligt i vissa formuleringar och det byts både chefer och fackliga representanter.
Nummer två är så klart den vikande frilansmarknaden där vi på olika sätt måste stärka möjligheterna att kunna livnära oss som frilansmusiker. Enligt pensionsmyndigheten är idag medelinkomsten för en frilansmusiker 16-20 000 kronor. Det innebär att det är några som tjänar betydligt mindre än 16 000 kronor per månad och så klart några som tjänar mer. Konsekvensen blir att allt fler försöker hitta kompletterande inkomstkällor. Risken är då stor att man hamnar i en ond cirkel där det kompletterande jobbet tar mer och mer tid och energi, vilket gör det svårare att vara musiker. Efter ett tag minskar frilans-gigen och man måste lägga ännu mer tid på sitt riktiga jobb. Jag själv har varit på väg in i den karusellen men som tur är lyckats vända det och jobbat drygt 200 dagar som musiker 2014. Det är fortfarande en bit kvar till max-taket enligt avtalet för hur mycket man får jobba som musiker. Det är nämligen 230 dagar och i princip gäller det bara för tillsvidareanställda. Det som är intressant är att jag jobbar mestadels som stämledare, ibland som alternerande, och ytterst sällan som tutti. Men trots att jag jobbar nära max-taket, så kommet jag bara upp i motsvarande tuttilön för storstadsorkestrarna. Om man nu skulle lägga till en uppspelningsvecka och enskilda förberedelse/övningsdagar så kommer jag raskt att passera 230-dagarsgränsen. Är detta vettigt?
Så klart det inte är. Vi måste hitta ett system där vi som frilansare, om vi jobbar lika mycket som tillsvidareanställda, får lika mycket kvar i plånboken.
Ett annat problem är att vikarieperioderna har en tendens att krympa. Ett årskontrakt kan i bland bara bli 9 månader och en repvecka krymps ibland ihop för frilansaren. Den stora frågan är vem ska fylla ut resten av veckan? A-kassan, alliansen eller jag själv med hjälp av annan sysselsättning?
Den tredje stora utmaningen kommer att bli att få minst 10 % av våra medlemmar att komma på nästa årsmöte. Det är viktigt för oss i styrelsen att känna att vi har stöd hos er medlemmar och veta att vi driver rätt frågor internt inom förbundet, men även gentemot Svensk Scenkonst.
Nu till något positivt. Vi har fått en ny pensionsöverenskommelse. I den grupp som förhandlat fram den har Gunnar Jönsson och Sten Dereman från vår avdelning varit representanter för frilans. Ett stort tack till dem för deras insatser att lyfta fram frilansarnas problematik kring pensions- och karriärväxlingssystem. Mer info hur det nya systemet drabbar oss kommer senare.
Frilansavdelningen kommer att på kommande förbundsmöte ta upp förhållandena som frilansaren lever och verkar under. Allt för att öka förståelsen för varför vi måste få till ett annat lönesystem. Vi kommer inte klara av att ensamma ta den fajten utan vi måste ha hela förbundet bakom oss. Då finns det förhoppningsvis en chans till förbättring.
Och till sist och som vanligt: hör av er till oss om det är något ni undrar över eller något ni tycker vi ska agera i eller bara med synpunkter tankar o idéer.
Fredrik Dickfelt
Frilansordförande avd 14, Frilans
maila oss på:
frilans@symf.se
|